Personligt uppdrag
Hans HögvördighetGarland F. Byers, Jr., J.D., D.D.
Biskop för folken, under apostoliskt uppdrag

”…Om någon vill efterfölja mig, så försake han sig själv och tage sitt kors på sig var dag; så följe han mig.”Lukas 9:23 (1917 års översättning)
Det är vanligt att kyrkor och enskilda biskopar, liksom sekulära organisationer, lägger fram det som den sekulära världen kallar en ”verksamhetsidé”. Jag anser att detta bruk är både upplysande och till hjälp. I ett kyrkligt sammanhang anser jag dock att det mer passande kallas en personlig uppdragsförklaring. Evangeliets utbredning och arbetet för Himmelriket skiljer sig mycket från det som sker i ett vinstdrivande företag, eller ens i en ideell verksamhet i den sekulära världen. Även om vi av bekvämlighetsskäl tar upp vissa sekulära bruk i kyrkan, bör somliga ting vara avskilda och därför vara heliga.
Jag ska nu lägga fram vad jag ser som min egen kallelse i tjänsten åt vår Herre Jesus Kristus.
Innan jag gör detta förklarar jag klart, frimodigt och utan förbehåll att jag tror på Jesus Kristus, den enfödde Sonen till Gud Fadern i himmelen,1 och på den heliga Anden, som sändes till oss av Jesus Kristus när Han steg upp till Guds högra sida.2 Jag tillhör Jesus. Han är Herre över mitt liv. Han är min Mästare, och Honom allena tjänar jag.3 Jag avsäger mig Satan och alla hans gärningar,4 och jag ger härlighet och ära och lov åt Gud den Högste genom Hans Son, vår Herre Jesus Kristus.5
Personlig
uppdragsförklaring
Till Kyrkan, Kristi kropp, i förskingringen6 bland de tio rikena7:
1.Jag är biskop i apostolisk succession, vigd genom handpåläggning8 i linjer som är dokumenterade och obrutna, biskop för biskop,9 tillbaka till fyra av de ursprungliga tolv apostlarna, till aposteln Paulus och till fem av de sjuttio apostlar som personligen sändes ut av vår Herre och Frälsare Jesus Kristus,10 och varje linje är framlagd för offentlig granskning på denna webbplats.
2.Utöver att inneha biskopsämbetet i Jesu Kristi Kyrka11 är jag kallad och smord till en skriftlärd för Himmelriket, om vilken Jesus talade i Skrifterna.12 Jag har en särskild kallelse att skriva lära för de kristna troende, i stället för att vara herde för en församling eller att utöva annan kyrklig verksamhet, smörjelser som andra har fått.13
3.När jag fullgör biskopsämbetet utövar jag nycklarnas ämbete, så som detta ämbete gavs av vår Herre åt Hans apostlar och åt deras efterträdare.14
4.Jag undervisar i den sanna läran, som överlämnades av Jesus Kristus, vår Herre och Frälsare,15 och som genom tiderna har felöversatts, urvattnats, förvrängts,16 gjorts till föremål för simoni17 och gjorts till ett vapen för att användas som rättfärdigande för att döda, stjäla och förgöra.18
5.Jag rättar falsk lära varhelst den finns, i tid och otid,19 och är trogen endast Jesus Kristus, Konungarnas konung.20
6.Jag pekar ut falska profeter, falska apostlar och falska lärare,21 och jag går emot deras falska läror och tillrättavisar dem strängt, så att de blir sunda i tron.22
7.Som biskop och Rikets skriftlärde använder jag Guds Ord för att bryta ned fiendens fästen,23 av vilka somliga utger sig för att vara en ljusets ängels gärningar24 och vilseleder många.25
8.Jag sprider Guds Ord till alla folk, så som det är avsett genom det uttryckliga budet från vår Herre Jesus.26
9.Jag tjänar inget samfund och förespråkar inget; jag tjänar Jesu Kristi enda Kyrka med de läror som ursprungligen gavs,27 och jag tar emot de läror och traditioner som är i överensstämmelse med Hans Ord,28 och förkastar människogjorda läror såsom onda andars läror.29
10.Jag kallar till och verkar för kristen enhet inom Kristi kropp,30 så att vi må kunna stå emot den förfärliga vedermöda som ska komma31 i de tio rikenas dagar32 och under Antikrists välde.33
11.Jag predikar inget nytt evangelium för er, och jag minns fullt ut Paulus ord: ”Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad. Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.”34
12.Jag talar till folken som en biskop vigd till Kristi tjänst,35 utan hänsyn till samfundsgränser, eftersom sådana inte fanns på Kristi tid36 och har skapats för Kyrkans ordnade förvaltning.37 Eftersom jag innehar biskopsämbetet och inte tillhör något samfund, håller jag mig till Kristi ursprungliga uppdrag, som är att evangelisera folken,38 så att alla må komma till kunskap om sanningen, och så att sanningen må göra dem fria.39
Noter
Skriften citeras efter 1917 års översättning. Kristi ord är, tillsammans med sina citattecken, satta i rött. ANF = Ante-Nicene Fathers; NPNF2 = Nicene and Post-Nicene Fathers, Second Series; Easton = B. S. Easton, The Apostolic Tradition of Hippolytus (1934).
1Johannes 3:16 (1917 års översättning) ”Ty så älskade Gud världen, att han utgav sin enfödde Son, på det att var och en som tror på honom skall icke förgås, utan hava evigt liv.” Johannes 1:14 (1917 års översättning) ”Och Ordet vart kött och tog sin boning ibland oss, och vi sågo hans härlighet, vi sågo likasom en enfödd Sons härlighet från sin Fader, och han var full av nåd och sanning.” Johannes 1:18 (1917 års översättning) ”Ingen har någonsin sett Gud; den enfödde Sonen, som är i Faderns sköte, han har kungjort vad Gud är.” Första Johannesbrevet 4:9 (1917 års översättning) ”Därigenom har Guds kärlek blivit uppenbarad bland oss, att Gud har sänt sin enfödde Son i världen, för att vi skola leva genom honom.” ↩︎
2Johannes 16:7 (1917 års översättning) ”Dock säger jag eder sanningen: Det är nyttigt för eder att jag går bort, ty om jag icke ginge bort, så komme icke Hjälparen till eder; men då jag nu går bort, skall jag sända honom till eder.” Johannes 14:26 (1917 års översättning) ”Men Hjälparen, den helige Ande, som Fadern skall sända i mitt namn, han skall lära eder allt och påminna eder om allt vad jag har sagt eder.” Johannes 15:26 (1917 års översättning) ”Dock, när Hjälparen kommer, som jag skall sända eder ifrån Fadern, sanningens Ande, som utgår ifrån Fadern, då skall han vittna om mig.” Markus 16:19 (1917 års översättning) ”Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.” Apostlagärningarna 1:9 (1917 års översättning) ”När han hade sagt detta, lyftes han inför deras ögon upp i höjden, och en sky tog honom bort ur deras åsyn.” Apostlagärningarna 2:33 (1917 års översättning) ”Och sedan han genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern undfått den utlovade helige Anden, har han utgjutit vad I här sen och hören.” Hebreerbrevet 1:3 (1917 års översättning) ”Och eftersom denne är hans härlighets återsken och hans väsens avbild och genom sin makts ord bär allt, har han -- sedan han hade utfört en rening från synderna -- satt sig på Majestätets högra sida i höjden.” ↩︎
3Matteus 4:10 (1917 års översättning) ”…Herren, din Gud, skall du tillbedja, och honom allena skall du tjäna.” Johannes 13:13 (1917 års översättning) ”I kallen mig 'Mästare' och 'Herre', och I säger rätt, ty jag är så.” Matteus 6:24 (1917 års översättning) ”Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.” Romarbrevet 14:8 (1917 års översättning) ”Leva vi, så leva vi för Herren; dö vi, så dö vi för Herren. Evad vi leva eller dö, höra vi alltså Herren till.” Första Korinthierbrevet 6:19–20 (1917 års översättning) ”Veten I då icke att eder kropp är ett tempel åt den helige Ande, som bor i eder, och som I haven undfått av Gud, och att I icke ären edra egna? I ären ju köpta, och betalning är given. Så förhärligen då Gud i eder kropp.” Polykarpos martyrium 9 (ANF 1): ”I åttiosex år har jag tjänat Honom, och Han har aldrig gjort mig något ont: hur skulle jag då kunna häda min Konung och min Frälsare?” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
4Första Johannesbrevet 3:8 (1917 års översättning) ”…Och just därför uppenbarades Guds Son, att han skulle göra om intet djävulens gärningar.” Jakobsbrevet 4:7 (1917 års översättning) ”Så varen nu Gud underdåniga, men stån emot djävulen, så skall han fly bort ifrån eder.” Efesierbrevet 6:11 (1917 års översättning) ”Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp.” Hippolytos, Den apostoliska traditionen 21 (Easton): ”Jag avsäger mig dig, Satan, och alla dina tjänare och alla dina gärningar.” (översatt från engelskan i Easton) Tertullianus, De Spectaculis 4 (ANF 3): ”vi avlägger offentligt vittnesbörd om att vi har avsagt oss djävulen, hans prakt och hans änglar.” (översatt från engelskan i ANF 3) Kyrillos av Jerusalem, Kateketiska föreläsningar 19 (mystagogisk kateches 1), 4–8 (NPNF2 7): ”…du uppmanas att säga, med armen utsträckt mot honom som om han vore närvarande: ’Jag avsäger mig dig, Satan.’ … Sedan lärs du att i en andra mening säga: ’och alla dina gärningar.’” (översatt från engelskan i NPNF2 7) ↩︎
5Uppenbarelseboken 5:13 (1917 års översättning) ”…Honom, som sitter på tronen, och Lammet tillhör lovet och äran och priset och väldet i evigheternas evigheter.” Första Timotheosbrevet 1:17 (1917 års översättning) ”Men evigheternas konung, den oförgänglige, osynlige, ende Guden, vare ära och pris i evigheternas evigheter! Amen.” Judas brev 25 (1917 års översättning) ”honom som allena är Gud, och som är vår Frälsare genom Jesus Kristus, vår Herre, honom tillhör ära, majestät, välde och makt, såsom före all tid, så ock nu och i alla evigheter. Amen.” Romarbrevet 16:27 (1917 års översättning) ”honom, den ende vise Guden, tillhör äran, genom Jesus Kristus, i evigheternas evigheter. Amen.” ”Gud den Högste”: Första Moseboken 14:18–20 (1917 års översättning) ”Och Melki-Sedek, konungen i Salem, lät bära ut bröd och vin; denne var präst åt Gud den Högste. Och han välsignade honom och sade: »Välsignad vare Abram av Gud den Högste, himmelens och jordens skapare! Och välsignad vare Gud den Högste, som har givit dina ovänner i din hand!» Och Abram gav honom tionde av allt.” Markus 5:7 (1917 års översättning) ”och ropade med hög röst och sade: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, Son? Jag besvär dig vid Gud, plåga mig icke.»” Lukas 8:28 (1917 års översättning) ”Då nu denne fick se Jesus, skriade han och föll ned för honom och sade med hög röst: »Vad har du med mig att göra, Jesus, du Guds, den Högstes, son? Jag beder dig, plåga mig icke.»” Apostlagärningarna 16:17 (1917 års översättning) ”Denne följde efter Paulus och oss andra och ropade och sade: »Dessa män äro Guds, den Högstes, tjänare, och de förkunna för eder frälsningens väg.»” ↩︎
6Jakobsbrevet 1:1 (1917 års översättning) ”…hälsar de tolv stammar som bo kringspridda bland folken.” Första Petrusbrevet 1:1 (1917 års översättning) ”…de utvalda främlingar som bo kringspridda i Pontus, Galatien, Kappadocien, provinsen Asien och Bitynien…” Johannes 11:52 (1917 års översättning) ”…han skulle dö också för att samla och förena Guds förskingrade barn.” Johannes 10:16 (1917 års översättning) ”Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.” Apostlagärningarna 8:4 (1917 års översättning) ”Men de som hade blivit kringspridda gingo omkring och förkunnade evangelii ord.” ↩︎
7Daniel 2:41–44 (1917 års översättning) ”Men att du såg fötterna och tårna vara delvis av krukmakarlera och delvis av järn, det betyder att det skall vara ett söndrat rike, dock så att det har något av järnets fasthet, ty du såg ju järn vara där, blandat med lerjord. Och att tårna på fötterna voro delvis av järn och delvis av lera, det betyder att riket skall vara delvis starkt och delvis svagt. Och att du såg järnet vara blandat med lerjord, det betyder att väl en beblandning där skall äga rum genom människosäd, men att delarna likväl icke skola hålla ihop med varandra, lika litet som järn kan förbinda sig med lera. Men i de konungarnas dagar skall himmelens Gud upprätta ett rike som aldrig i evighet skall förstöras och vars makt icke skall bliva överlämnad åt något annat folk. Det skall krossa och göra en ände på alla dessa andra riken, men självt skall det bestå evinnerligen;” Daniel 7:7 (1917 års översättning) ”Därefter fick jag i min syn om natten se ett fjärde djur, övermåttan förskräckligt, fruktansvärt och starkt; det hade stora tänder av järn, det uppslukade och krossade, och vad som blev kvar trampade det under fötterna; det var olikt alla de förra djuren och hade tio horn.” Daniel 7:20 (1917 års översättning) ”så ock angående de tio hornen på dess huvud, och angående det nya hornet, det som sedan sköt upp, och för vilket tre andra föllo av, det hornet som hade Ögon, och en mun som talade stora ord, det som var större att skåda än de övriga,” Daniel 7:24 (1917 års översättning) ”Och de tio hornen betyda att tio konungar skola uppstå i det riket…” Uppenbarelseboken 12:3 (1917 års översättning) ”Ännu ett annat tecken visade sig i himmelen: där syntes en stor röd drake, som hade sju huvuden och tio horn, och på sina huvuden sju kronor.” Uppenbarelseboken 12:18–13:1 (1917 års översättning) ”Och han ställde sig på sanden invid havet. Då såg jag ett vilddjur stiga upp ur havet; det hade tio horn och sju huvuden, och på sina horn hade det tio kronor och på sina huvuden hädiska namn.” Uppenbarelseboken 17:3 (1917 års översättning) ”Sedan förde han mig i anden bort till en öken. Där såg jag en kvinna som satt på ett scharlakansrött vilddjur, fulltecknat med hädiska namn; och det hade sju huvuden och tio horn.” Uppenbarelseboken 17:7 (1917 års översättning) ”Och ängeln sade till mig: »Varför förundrar du dig? Jag skall säga dig hemligheten om kvinnan, och om vilddjuret som bär henne, och som har de sju huvudena och de tio hornen.” Uppenbarelseboken 17:12 (1917 års översättning) ”Och de tio horn som du har sett, de äro tio konungar, som ännu icke hava kommit till konungavälde, men som för en kort tid, tillika med vilddjuret, få makt såsom konungar.” Uppenbarelseboken 17:13 (1917 års översättning) ”Dessa hava ett och samma sinne, och de giva sin makt och myndighet åt vilddjuret.” Uppenbarelseboken 17:16–17 (1917 års översättning) ”Och de tio horn, som du har sett, och vilddjuret, de skola hata skökan och göra henne utblottad och naken, och skola äta hennes kött och bränna upp henne i eld. Ty Gud har ingivit dem i hjärtat att de skola utföra vad han har i sinnet, och att de alla skola handla i ett och samma sinne, och att de skola giva sitt välde åt vilddjuret, till dess Guds utsagor hava fullbordats.” Irenaeus, Mot irrlärorna V.26.1 (ANF 1): ”de tio kungar som då ska uppstå, bland vilka det välde som nu härskar [över jorden] ska delas.” (översatt från engelskan i ANF 1) Hippolytos, Om Kristus och Antikrist 25, 27–28 (ANF 5): ”det fjärde djurets tio horn är fördelade på tio riken.” (översatt från engelskan i ANF 5) Laktantius, Divinae institutiones VII.16 (ANF 7): ”förrän tio kungar uppstår på samma gång, som ska dela världen, inte för att styra den, utan för att förtära den.” (översatt från engelskan i ANF 7) Barnabasbrevet 4 (ANF 1): ”Tio riken ska härska på jorden, och efter dem ska en liten kung uppstå, som ska underkuva tre av kungarna under en.” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
8Första Timotheosbrevet 4:14 (1917 års översättning) ”Försumma icke att vårda den nådegåva som finnes i dig, och som gavs dig i kraft av profetord, under handpåläggning av de äldste.” Andra Timotheosbrevet 1:6 (1917 års översättning) ”Fördenskull påminner jag dig att du må uppliva den nådegåva från Gud, som i följd av min handpåläggning finnes i dig.” Första Timotheosbrevet 5:22 (1917 års översättning) ”Förhasta dig icke med handpåläggning, och gör dig icke delaktig i en annans synder. Bevara dig själv ren.” Apostlagärningarna 6:6 (1917 års översättning) ”Dem läto de träda fram för apostlarna, och dessa bådo och lade händerna på dem.” Apostlagärningarna 13:3 (1917 års översättning) ”Då fastade de och bådo och lade händerna på dem och läto dem begiva sig åstad.” Apostlagärningarna 14:23 (1917 års översättning) ”Därefter utvalde de åt dem »äldste» för var särskild församling och anbefallde dem efter bön och fastor åt Herren, som de nu trodde på.” Titusbrevet 1:5 (1917 års översättning) ”…på det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste…” Hippolytos, Den apostoliska traditionen 2 (Easton): ”biskoparna ska lägga sina händer på honom, och presbyteriet ska stå bredvid under tystnad.” (översatt från engelskan i Easton) ↩︎
91 Clemens 42 (ANF 1): ”de insatte förstlingarna [av sina mödor], sedan de först prövat dem genom Anden, till biskopar och diakoner för dem som sedan skulle komma till tro.” (översatt från engelskan i ANF 1) 1 Clemens 44: ”de insatte de [tjänare] som redan har nämnts, och gav sedan föreskrifter om att andra beprövade män skulle efterträda dem i deras tjänst, när dessa hade insomnat.” (översatt från engelskan i ANF 1) Irenaeus, Mot irrlärorna III.3.1 (ANF 1): ”vi är i stånd att räkna upp dem som av apostlarna insattes till biskopar i kyrkorna, och [att påvisa] dessa mäns succession ända till vår egen tid.” (översatt från engelskan i ANF 1) III.3.3: ”Sedan de saliga apostlarna alltså hade grundat och byggt upp Kyrkan, anförtrodde de episkopatets ämbete i Linus händer.” (översatt från engelskan i ANF 1) Tertullianus, De praescriptione haereticorum 32 (ANF 3): ”må de rulla upp förteckningen över sina biskopar, som i vederbörlig succession löper ned från begynnelsen.” (översatt från engelskan i ANF 3) Eusebios, Kyrkohistoria III.4 (Linus) (NPNF2 1): ”…Linus, som han i det andra brevet till Timotheos nämner som sin följeslagare i Rom, var Petrus efterträdare i episkopatet i kyrkan där, såsom redan har visats.” (översatt från engelskan i NPNF2 1) III.22 (Evodius): ”Vid denna tid var Ignatios känd som den andre biskopen av Antiokia, sedan Evodius hade varit den förste.” (översatt från engelskan i NPNF2 1) III.36 (Ignatios): ”…Ignatios, som valdes till biskop av Antiokia, den andre i succession efter Petrus, och vars berömmelse ännu firas av mycket många.” (översatt från engelskan i NPNF2 1) Cyprianus, Brev 26.1 (ANF 5; Oxford 33): ”Kyrkan är grundad på biskoparna, och varje handling i Kyrkan styrs av just dessa ledare.” (översatt från engelskan i ANF 5) ↩︎
10Matteus 10:1–4 (1917 års översättning) ”Och han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, till att driva ut dem, så ock makt att bota alla slags sjukdomar och allt slags skröplighet. Och dessa äro de tolv apostlarnas namn: först Simon, som kallas Petrus, och Andreas, hans broder; vidare Jakob, Sebedeus' son, och Johannes, hans broder; Filippus och Bartolomeus; Tomas och Matteus, publikanen; Jakob, Alfeus' son, och Lebbeus; Simon ivraren och Judas Iskariot, densamme som förrådde honom.” Lukas 6:13 (1917 års översättning) ”Men när det blev dag, kallade han till sig sina lärjungar och utvalde bland dem tolv, som han ock benämnde apostlar:” (de tolv). Galaterbrevet 1:1 (1917 års översättning) ”Paulus, apostel, icke från människor, ej heller genom någon människa, utan genom Jesus Kristus och genom Gud, Fadern, som har uppväckt honom från de döda --” Apostlagärningarna 9:15 (1917 års översättning) ”Men Herren sade till honom: »Gå åstad; ty denne man är mig ett utvalt redskap till att bära fram mitt namn inför hedningar och konungar och inför Israels barn;” Galaterbrevet 2:9 (1917 års översättning) ”och när de nu förnummo vilken nåd som hade blivit mig given, räckte de mig och Barnabas handen till samarbete, både Jakob och Cefas och Johannes, de män som räknades för själva stödjepelarna; vi skulle verka bland hedningarna, och de bland de omskurna.” (Paulus). Lukas 10:1 (1917 års översättning) ”Därefter utsåg Herren sjuttiotvå andra och sände ut dem framför sig, två och två, till var stad och ort dit han själv tänkte komma” Lukas 10:16 (1917 års översättning) ”Den som hör eder, han hör mig, och den som förkastar eder, han förkastar mig; men den som förkastar mig, han förkastar honom som har sänt mig.»” Eusebios, Kyrkohistoria I.12 (NPNF2 1), om de sjuttio: ”Man säger att också Taddeus var en av dem…” (översatt från engelskan i NPNF2 1) ↩︎
11Första Timotheosbrevet 3:1 (1917 års översättning) ”Det är ett visst ord, att om någons håg står till en församlingsföreståndares ämbete, så är det en god verksamhet han åstundar.” Första Timotheosbrevet 3:2–7 (1917 års översättning) ”En församlingsföreståndare bör därför vara oförvitlig; han bör vara en enda kvinnas man, nykter och tuktig, hövisk i sitt skick, gästvänlig, väl skickad att undervisa, icke begiven på vin, icke våldsam, utan foglig, icke stridslysten, fri ifrån penningbegär. Han bör väl förestå sitt eget hus och hålla sina barn i lydnad, med all värdighet; ty huru skulle dem som icke vet att förestå sitt eget hus kunna sköta Guds församling? Han bör icke vara nyomvänd, för att han icke skall förblindas av högmod och så hemfalla under djävulens dom. Han bör ock hava gott vittnesbörd om sig av dem som stå utanför, så att han icke utsättes för smälek och faller i djävulens snara.” Titusbrevet 1:7–9 (1917 års översättning) ”Ty en församlingsföreståndare bör vara oförvitlig, såsom det höves en Guds förvaltare, icke självgod, icke snar till vrede, icke begiven på vin, icke våldsam, icke sniken efter slem vinning. Han bör fastmer vara gästvänlig, nitälska för vad gott är, leva tuktigt, rättfärdigt, heligt och återhållsamt; han bör hålla sig stadigt vid det fasta ordet, såsom han har fått lära det, så att han är mäktig både att förmana medelst den sunda läran och att vederlägga dem som säga emot.” Apostlagärningarna 20:28 (1917 års översättning) ”Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod.” Filipperbrevet 1:1 (1917 års översättning) ”Paulus och Timoteus, Kristi Jesu tjänare, hälsa alla de heliga i Kristus Jesus som bo i Filippi, tillika med församlingsföreståndare och församlingstjänare.” Första Petrusbrevet 5:1–4 (1917 års översättning) ”Till de äldste bland eder ställer jag nu denna förmaning, jag som själv är en av de äldste och en som vittnar om Kristi lidanden, och som jämväl har del i den härlighet som kommer att uppenbaras: Varen herdar för Guds hjord, som I haven i eder vård, varen det icke av tvång, utan av fri vilja, icke för slem vinnings skull, utan med villigt hjärta. Uppträden icke såsom herrar över edra församlingar, utan bliven föredömen för hjorden. Då skolen I, när Överherden uppenbaras, undfå härlighetens oförvissneliga segerkrans.” Ignatios, Till efesierna 6 (ANF 1): ”vi bör se på biskopen så som vi skulle se på Herren själv.” (översatt från engelskan i ANF 1) Till magnesierna 6: ”er biskop är ordförande i Guds ställe, och era presbyterer i apostlakretsens ställe.” (översatt från engelskan i ANF 1) Till trallianerna 3: ”Likaså ska alla vörda diakonerna som Jesu Kristi förordning, och biskopen som Jesus Kristus, som är Faderns Son, och presbyterna som Guds sanhedrin och apostlakretsen. Utan dessa finns ingen Kyrka.” (översatt från engelskan i ANF 1) Till smyrnaerna 8: ”Varhelst biskopen visar sig, där ska också menigheten [av folket] vara; liksom där Jesus Kristus är, där är den katolska Kyrkan.” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
12Matteus 13:52 (1917 års översättning) ”Då sade han till dem: »Så är nu var skriftlärd, som har blivit en lärjunge för himmelriket, lik en husbonde som ur sitt förråd bär fram nytt och gammalt.»” Matteus 23:34 (1917 års översättning) ”Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde…” Esra 7:6 (1917 års översättning) ”det hände sig att denne Esra drog upp från Babel; han var en skriftlärd, väl förfaren i Moses lag, den som HERREN, Israels Gud, hade utgivit. Och konungen gav honom allt vad han begärde, eftersom HERRENS, hans Guds, hand var över honom.” Esra 7:10 (1917 års översättning) ”Ty Esra hade vänt sitt hjärta till att begrunda HERRENS lag och göra efter den, och till att i Israel undervisa i lag och rätt.” Habackuk 2:2 (1917 års översättning) ”Och HERREN svarade mig och sade: Skriv upp din syn, och uppteckna den på skrivtavlor, med tydlig skrift, så att den lätt kan läsas.” Jeremia 30:2 (1917 års översättning) ”Så säger HERREN, Israels Gud: Teckna upp åt dig i en bok alla de ord som jag har talat till dig.” Uppenbarelseboken 1:11 (1917 års översättning) ”och den sade: »Skriv upp i en bok vad du får se, och sänd den till de sju församlingarna i Efesus och Smyrna och Pergamus och Tyatira och Sardes och Filadelfia och Laodicea.»” Uppenbarelseboken 1:19 (1917 års översättning) ”Så skriv nu upp, vad du har sett, och skriv upp både vad som nu är, och vad som härefter skall ske.” ↩︎
13Efesierbrevet 4:11 (1917 års översättning) ”Och han gav oss somliga till apostlar, somliga till profeter, somliga till evangelister, somliga till herdar och lärare.” Romarbrevet 12:4–8 (1917 års översättning) ”Ty såsom vi i en och samma kropp hava många lemmar, men alla lemmarna icke hava samma förrättning, så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst. Och vi hava olika gåvor, alltefter den nåd som har blivit oss given. Har någon profetians gåva, så bruke han den efter måttet av sin tro; har någon fått en tjänst, så akte han på tjänsten; är någon satt till lärare, så akte han på sitt lärarkall; är någon satt till att förmana, så akte han på sin plikt att förmana. Den som delar ut gåvor, han göre det med gott hjärta; den som är satt till föreståndare, han vare det med nit; den som övar barmhärtighet, han göre det med glädje.” Första Korinthierbrevet 12:4–11 (1917 års översättning) ”Nådegåvorna äro mångahanda, men Anden är en och densamme. Tjänsterna äro mångahanda, men Herren är en och densamme. Kraftverkningarna äro mångahanda, men Gud är en och densamme, han som verkar allt i alla. Men de gåvor i vilka Anden uppenbarar sig givas åt var och en så, att de kunna bliva till nytta. Så gives genom Anden åt den ene att tala visdomens ord, åt en annan att efter samme Ande tala kunskapens ord, åt en annan gives tro i samme Ande, åt en annan givas helbrägdagörelsens gåvor i samme ene Ande, åt en annan gives gåvan att utföra kraftgärningar, åt en annan att profetera, åt en annan att skilja mellan andar, åt en annan att tala tungomål på olika sätt, åt en annan att uttyda, när någon talar tungomål. Men allt detta verkar densamme ene Anden, i det han, alltefter sin vilja, tilldelar åt var och en någon särskild gåva.” Första Korinthierbrevet 12:28–29 (1917 års översättning) ”Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål. Icke äro väl alla apostlar? Icke äro väl alla profeter? Icke äro väl alla lärare? Icke utföra väl alla kraftgärningar?” Första Korinthierbrevet 7:7 (1917 års översättning) ”Jag skulle dock vilja att alla människor vore såsom jag. Men var och en har fått sin särskilda nådegåva från Gud, den ene så, den andre så.” Första Petrusbrevet 4:10–11 (1917 års översättning) ”och tjänen varandra, var och en med den nådegåva han har undfått, såsom goda förvaltare av Guds mångfaldiga nåd. Om någon talar, så vare hans tal i enlighet med Guds ord, om någon har en tjänst, så sköte han den efter måttet av den kraft som Gud förlänar, så att Gud i allt bliver ärad genom Jesus Kristus. Honom tillhör äran och väldet i evigheternas evigheter, amen.” 1 Clemens 41 (ANF 1): ”Må var och en av er, bröder, tacka Gud i sin egen ordning … utan att gå utöver den regel för tjänsten som är föreskriven för honom.” (översatt från engelskan i ANF 1) Didache 15.1 (ANF 7): ”Insätt därför åt er biskopar och diakoner som är värdiga Herren, män som är saktmodiga och inte penningkära, sanningsenliga och beprövade; ty också de utför åt er profeternas och lärarnas tjänst.” (översatt från engelskan i ANF 7) ↩︎
14Matteus 16:18–19 (1917 års översättning) ”…Jag skall giva dig himmelrikets nycklar: allt vad du binder på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad du löser på jorden, det skall vara löst i himmelen.»” Matteus 18:18 (1917 års översättning) ”Sannerligen säger jag eder: Allt vad I binden på jorden, det skall vara bundet i himmelen; och allt vad I lösen på jorden, det skall vara löst i himmelen.” Johannes 20:21–23 (1917 års översättning) ”Åter sade Jesus till dem: »Frid vare med eder! Såsom Fadern har sänt mig, så sänder ock jag eder.» Och när han hade sagt detta, andades han på dem och sade till dem: »Tagen emot helig ande! Om I förlåten någon hans synder, så äro de honom förlåtna; och om I binden någon i hans synder, så är han bunden i dem.»” Jesaja 22:22 (1917 års översättning) ”Och jag skall giva honom Davids hus' nyckel att bära; när han upplåter, skall ingen tillsluta, och när han tillsluter, skall ingen upplåta.” Uppenbarelseboken 1:18 (1917 års översättning) ”…och den levande; jag var död, men se, jag lever i evigheternas evigheter och jag har nycklarna till döden och dödsriket.” Uppenbarelseboken 3:7 (1917 års översättning) ”Och skriv till Filadelfias församlings ängel: »Så säger den Helige, den Sannfärdige, han som har 'Davids nyckel', han som 'upplåter, och ingen kan tillsluta', han som 'tillsluter, och ingen upplåter':” Efterträdare: Apostlagärningarna 1:20–26 (1917 års översättning) ”Så är ju skrivet i Psalmernas bok: 'Hans gård blive öde, och ingen må finnas, som bor däri'; och vidare: 'Hans ämbete tage en annan.' Därför bör nu någon av de män som följde oss under hela den tid då Herren Jesus gick ut och in bland oss, allt ifrån den dag då han döptes av Johannes ända till den dag då han blev upptagen och skildes ifrån oss -- någon av dessa män bör insättas till att jämte oss vittna om hans uppståndelse.» Därefter ställde de fram två: Josef (som kallades Barsabbas och hade tillnamnet Justus) och Mattias. Och de bådo och sade: »Herre, du som känner allas hjärtan, visa oss vilken av dessa två du har utvalt till att få den plats såsom tjänare och apostel, vilken Judas övergav, för att gå till den plats som var hans.» Och de drogo lott om dem, och lotten föll på Mattias. Och så blev denne, jämte de elva, räknad såsom apostel.” Andra Timotheosbrevet 2:2 (1917 års översättning) ”Och vad du har hört av mig och fått betygat av många vittnen, det må du betro åt män som äro förtroende värda, och som kunna bliva skickliga att i sin ordning undervisa andra.” Titusbrevet 1:5 (1917 års översättning) ”När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna vad som ännu återstod att ordna, och för att du, på det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste,” Origenes, Kommentar till Matteus XII.10–11, 14 (ANF 9): ”Ges himmelrikets nycklar av Herren endast åt Petrus, och ska ingen annan av de saliga ta emot dem?” (översatt från engelskan i ANF 9) och ”låt oss se i vilken mening det sägs till Petrus, och till varje Petrus: ’Jag ska ge dig himmelrikets nycklar.’” (översatt från engelskan i ANF 9) Cyprianus, Om kyrkans enhet 4–5 (ANF 5): ”åt alla apostlarna ger Han efter sin uppståndelse en lika makt” (översatt från engelskan i ANF 5); ”Episkopatet är ett, och varje del av det innehas av var och en för helheten.” (översatt från engelskan i ANF 5) ↩︎
15Johannes 7:16 (1917 års översättning) ”Jesus svarade dem och sade: »Min lära är icke min, utan hans som har sänt mig.” Johannes 12:49–50 (1917 års översättning) ”Ty jag har icke talat av mig själv, utan Fadern, som har sänt mig, han har bjudit mig vad jag skall säga, och vad jag skall tala. Och jag vet att hans bud är evigt liv; därför, vad jag talar, det talar jag såsom Fadern har sagt mig.»” Johannes 14:24 (1917 års översättning) ”Den som icke älskar mig, han håller icke mina ord; och likväl är det ord som I hören icke mitt, utan Faderns, som har sänt mig.” Johannes 17:8 (1917 års översättning) ”Ty de ord som du har givit åt mig har jag givit åt dem: och de hava tagit emot dem och hava i sanning förstått att jag är utgången från dig, och de tro att du har sänt mig.” Matteus 28:20 (1917 års översättning) ”…lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.»” Judas brev 3 (1917 års översättning) ”…att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.” Andra Timotheosbrevet 1:13 (1917 års översättning) ”Såsom förebild i fråga om sunda ord må du, i tron och kärleken i Kristus Jesus, hava de ord som du har hört av mig.” Hebreerbrevet 2:3 (1917 års översättning) ”huru skola då vi kunna undkomma, om vi icke taga vara på en sådan frälsning? -- en frälsning som ju först förkunnades genom Herren och sedan bekräftades för oss av dem som hade hört honom,” ↩︎
16Andra Korinthierbrevet 2:17 (1917 års översättning) ”Jo, vi förfalska ju icke av vinningslystnad Guds ord, såsom så många andra göra…” Andra Korinthierbrevet 4:2 (1917 års översättning) ”Nej, vi hava frånsagt oss allt skamligt hemlighetsväsen och gå icke illfundigt till väga, ej heller förfalska vi Guds ord, utan framlägga öppet sanningen och anbefalla oss så, inför Gud, hos var människas samvete.” Andra Petrusbrevet 3:16 (1917 års översättning) ”Så gör han i alla sina brev, när han i dem talar om sådant, fastän visserligen i dem finnes ett och annat som är svårt att förstå, och som okunniga och obefästa människor vrångt uttyda, såsom de ock göra med de övriga skrifterna, sig själva till fördärv.” Jeremia 8:8 (1917 års översättning) ”Huru kunnen I då säga: »Vi äro visa och hava HERRENS lag ibland oss»? Icke så, de skriftlärdes lögnpenna har förvandlat den i lögn.” Galaterbrevet 1:7 (1917 års översättning) ”Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium.” Femte Moseboken 4:2 (1917 års översättning) ”I skolen icke lägga något till det som jag bjuder eder, och I skolen icke taga något därifrån; I skolen hålla HERRENS, eder Guds, bud, som jag giver eder.” Uppenbarelseboken 22:18–19 (1917 års översättning) ”För var och en som hör de profetians ord, som stå i denna bok betygar jag detta: »Om någon lägger något till dem, så skall Gud på honom lägga de plågor om vilka är skrivet i denna bok. Och om någon tager bort något från de ord som stå i denna profetias bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.»” Irenaeus, Mot irrlärorna I.8.1 (ANF 1): irrlärarna handskas med Skriften som den som skulle ta en med ädelstenar besatt bild av en kung och ”slå den helt i stycken, ordna om ädelstenarna och foga samman dem så att de bildade gestalten av en hund eller en räv.” (översatt från engelskan i ANF 1) I.9.4: ”de vränger dem, som vi redan har sagt, från en naturlig till en onaturlig mening.” (översatt från engelskan i ANF 1) Tertullianus, De praescriptione haereticorum 38: ”Där olikhet i lära finns, där måste man alltså anse att förvanskningen både av Skrifterna och av deras utläggning finns. … En förvränger Skrifterna med sin hand, en annan deras mening genom sin utläggning.” (översatt från engelskan) ↩︎
17Apostlagärningarna 8:20 (1917 års översättning) ”Då sade Petrus till honom: »Må dina penningar med dig själv gå i fördärvet, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för penningar.” Apostlagärningarna 8:18–23 (1917 års översättning) ”När då Simon såg att det var genom apostlarnas handpåläggning som Anden blev given, bjöd han dem penningar och sade: »Given ock mig den makten, så att var och en som jag lägger händerna på undfår helig ande.» Då sade Petrus till honom: »Må dina penningar med dig själv gå i fördärvet, eftersom du menar att Guds gåva kan köpas för penningar. Du har ingen del eller lott i det som här är fråga om, ty ditt hjärta är icke rättsinnigt inför Gud. Gör fördenskull bättring och upphör med denna din ondska, och bed till Herren att den tanke som har uppstått i ditt hjärta må, om möjligt är, bliva dig förlåten. Ty jag ser att du är förgiftad av ondska och fången i orättfärdighetens bojor.»” Matteus 10:8 (1917 års översättning) ”Boten sjuka, uppväcken döda, gören spetälska rena, driven ut onda andar. I haven fått för intet; så given ock för intet.” Första Timotheosbrevet 6:5 (1917 års översättning) ”och ständiga tvister mellan människor som äro fördärvade i sitt sinne och hava tappat bort sanningen, människor som mena att gudsfruktan är ett medel till vinning.” Första Timotheosbrevet 6:10 (1917 års översättning) ”Ty penningbegäret är en rot till allt ont; och somliga hava låtit sig så drivas därav, att de hava villats bort ifrån tron och därigenom tillskyndat sig själva många kval.” Titusbrevet 1:11 (1917 års översättning) ”På sådana bör man tysta munnen, ty de förvilla hela hus genom att för slem vinnings skull förkunna otillbörliga läror.” Andra Petrusbrevet 2:3 (1917 års översättning) ”I sin girighet skola de ock med bedrägliga ord bereda sig vinning av eder. Men sedan länge är deras dom i annalkande, den dröjer icke, och deras fördärv sover icke.” Mika 3:11 (1917 års översättning) ”den stad vars hövdingar döma för mutor, vars präster undervisa för betalning, och vars profeter spå för penningar, allt under det de stödja sig på HERREN och säga: »Är icke HERREN mitt ibland oss? Olycka skall ej komma över oss.»” Johannes 2:16 (1917 års översättning) ”Och till duvomånglarna sade han: »Tagen bort detta härifrån; gören icke min Faders hus till ett marknadshus.»” Didache 11.6 (ANF 7): ”om han ber om pengar, är han en falsk profet.” (översatt från engelskan i ANF 7) De apostoliska kanonerna 29 (NPNF2 14): ”Om någon biskop, presbyter eller diakon kommer i besittning av denna värdighet genom pengar, ska både han och den som vigde honom avsättas…” (översatt från engelskan i NPNF2 14) Konciliet i Kalkedon (451), kanon 2 (NPNF2 14): ”Om någon biskop skulle viga för pengar och sälja ut en nåd som inte kan säljas…” (översatt från engelskan i NPNF2 14) ↩︎
18Johannes 10:10 (1917 års översättning) ”Tjuven kommer allenast för att stjäla och slakta och förgöra. Jag har kommit, för att de skola hava liv och hava över nog.” Johannes 16:2 (1917 års översättning) ”Man skall utstöta eder ur synagogorna; ja, den tid kommer, då vemhelst som dräper eder skall mena sig därmed förrätta offertjänst åt Gud.” Matteus 23:34–35 (1917 års översättning) ”Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra. Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.” Jeremia 23:1–2 (1917 års översättning) ”Ve över de herdar som fördärva och förskingra fåren i min hjord! säger HERREN. Därför säger HERREN, Israels Gud, så om de herdar som föra mitt folk i bet: Det är I som haven förskingrat mina får och drivit bort dem och underlåtit att söka deras bästa. Men se, nu skall jag hemsöka eder för edert onda väsendes skull, säger HERREN.” ↩︎
19Andra Timotheosbrevet 4:2 (1917 års översättning) ”Predika ordet, träd upp i tid och otid, bestraffa tillrättavisa, förmana med allt tålamod och med undervisning i alla stycken.” Titusbrevet 1:9 (1917 års översättning) ”han bör hålla sig stadigt vid det fasta ordet, såsom han har fått lära det, så att han är mäktig både att förmana medelst den sunda läran och att vederlägga dem som säga emot.” Första Timotheosbrevet 1:3 (1917 års översättning) ”Jag bjuder dig, nu såsom när jag for åstad till Macedonien, att stanna kvar i Efesus och där förmana somliga att icke förkunna främmande läror” Andra Timotheosbrevet 2:25 (1917 års översättning) ”Han bör med saktmod tillrättavisa de motspänstiga, i hopp att Gud till äventyrs skall förläna dem bättring, så att de komma till kunskap om sanningen,” Efesierbrevet 4:14 (1917 års översättning) ”Så skulle vi icke mer vara barn, icke såsom havets vågor drivas omkring av vart vindkast i läran, vid människornas bedrägliga spel, när de illfundigt söka främja villfarelsens listiga anslag.” Apostlagärningarna 20:28–31 (1917 års översättning) ”Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod. Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden. Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att locka lärjungarna att följa sig. Vaken därför, och kommen ihåg att jag i tre års tid, natt och dag, oavlåtligen under tårar har förmanat var och en särskild av eder.” Polykarpos, Brevet till filipperna 7 (ANF 1): ”Låt oss därför överge mångas fåfänglighet och deras falska läror och vända åter till det ord som har överlämnats till oss från begynnelsen…” (översatt från engelskan i ANF 1); Ignatios, Till magnesierna 8 (ANF 1): ”Låt er inte bedras av främmande läror eller av gamla fabler, som är till ingen nytta.” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
20Uppenbarelseboken 19:16 (1917 års översättning) ”…Konungarnas konung och herrarnas herre.” Uppenbarelseboken 17:14 (1917 års översättning) ”De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung.»” Första Timotheosbrevet 6:15 (1917 års översättning) ”vilken den salige, ende härskaren skall låta oss se, när tiden är inne, han som är konungarnas konung och herrarnas herre,” Apostlagärningarna 5:29 (1917 års översättning) ”Men Petrus och de andra apostlarna svarade och sade: »Man måste lyda Gud mer än människor.” Kolosserbrevet 3:24 (1917 års översättning) ”I veten ju, att I till vedergällning skolen av Herren få eder arvedel; den herre I tjänen är Kristus.” Matteus 6:24 (1917 års översättning) ”Ingen kan tjäna två herrar; ty antingen kommer han då att hata den ene och älska den andre, eller kommer han att hålla sig till den förre och förakta den senare. I kunnen icke tjäna både Gud och Mamon.” ↩︎
21Matteus 7:15–16, 20 (1917 års översättning) ”Tagen eder till vara för falska profeter, som komma till eder i fårakläder, men invärtes äro glupande ulvar. Av deras frukt skolen I känna dem…” Matteus 24:11 (1917 års översättning) ”Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.” Matteus 24:24 (1917 års översättning) ”Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda.” Första Johannesbrevet 4:1 (1917 års översättning) ”Mina älskade, tron icke var och en ande, utan pröven andarna, huruvida de äro av Gud; ty många falska profeter hava gått ut i världen.” Andra Korinthierbrevet 11:13 (1917 års översättning) ”Ty de männen äro falska apostlar, oredliga arbetare, som förskapa sig till Kristi apostlar.” Andra Petrusbrevet 2:1–3 (1917 års översättning) ”Men också falska profeter uppstodo bland folket, likasom jämväl bland eder falska lärare skola komma att finnas, vilka på smygvägar skola införa fördärvliga partimeningar och draga över sig själva plötsligt fördärv, i det att de till och med förneka den Herre som har köpt dem. De skola få många efterföljare i sin lösaktighet, och för deras skull skall sanningens väg bliva smädad. I sin girighet skola de ock med bedrägliga ord bereda sig vinning av eder. Men sedan länge är deras dom i annalkande, den dröjer icke, och deras fördärv sover icke.” Judas brev 4 (1917 års översättning) ”Några människor hava nämligen innästlat sig hos eder -- några om vilka det för länge sedan blev skrivet att de skulle hemfalla under den domen -- ogudaktiga människor, som missbruka vår Guds nåd till lösaktighet och förneka vår ende härskare och herre, Jesus Kristus.” Apostlagärningarna 20:29–30 (1917 års översättning) ”Jag vet, att sedan jag har skilts från eder svåra ulvar skola komma in bland eder, och att de icke skola skona hjorden. Ja, bland eder själva skola män uppträda, som tala vad förvänt är, för att locka lärjungarna att följa sig.” Första Timotheosbrevet 4:1–2 (1917 års översättning) ”Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror. Så skall ske genom lögnpredikanters skrymteri, människors som i sina egna samveten äro brännmärkta såsom brottslingar,” Femte Moseboken 13:1–5 (1917 års översättning) ”Om en profet eller en som har drömmar uppstår bland dig, och han utlovar åt dig något tecken eller under, och sedan det tecken eller under, verkligen inträffar, varom han talade med dig, i det att han sade: »Låt oss efterfölja och tjäna andra gudar, som I icke kännen», så skall du ändå icke höra på den profetens ord eller på den drömmaren, ty HERREN, eder Gud, sätter eder därmed allenast på prov, för att förnimma om I älsken HERREN, eder Gud, av allt edert hjärta och av all eder själ. HERREN, eder Gud, skolen I efterfölja, honom skolen I frukta, hans bud skolen I hålla, hans röst skolen I höra, honom skolen I tjäna, och till honom skolen I hålla eder. Men den profeten eller drömmaren skall dödas, ty han predikade avfall från HERREN, eder Gud, som har fört eder ut ur Egyptens land och förlossat dig ur träldomshuset; och han ville förföra dig till att övergiva den väg som HERREN, din Gud, har bjudit dig att vandra. Du skall skaffa bort ifrån dig vad ont är.” Femte Moseboken 18:20–22 (1917 års översättning) ”Men den profet som är så förmäten, att han i mitt namn talar vad jag icke har bjudit honom tala, eller som talar i andra gudars namn, den profeten skall dö. Och om du säger vid dig själv: 'Huru skola vi känna igen det som icke är talat av HERREN?', så må du veta: när profeten talar i HERRENS namn, och det som han har talat icke sker och icke inträffar, då är detta något som HERREN icke har talat; i förmätenhet har då profeten talat det; du skall icke frukta för honom.»” Jeremia 23:16–32 (1917 års översättning) ”Så säger HERREN Sebaot: Hören icke på de profeters ord, som profetera för eder, ty de bedraga eder; sina egna hjärtans syner tala de, icke vad som kommer från HERRENS mun. De säga alltjämt till dem som förakta mig: »HERREN har så talat: Det skall gå eder väl.» Och till var och en som vandrar i sitt hjärtas hårdhet säga de: »Ingen olycka skall komna över eder.» Vilken av dem har då fått tillträde till HERRENS råd, så att han kan förnimma och höra hans ord? Och vilken har aktat på hans ord och lyssnat därtill? Se, en stormvind från HERREN är här, hans förtörnelse bryter fram, en virvlande storm! Över de ogudaktigas huvuden virvlar den ned. Och HERRENS vrede skall icke upphöra, förrän han har utfört och fullbordat sitt hjärtas tankar; i kommande dagar skolen I förvisso förnimma det. Jag sände icke dessa profeter, utan själva lupo de åstad; jag talade icke till dem, utan själva profeterade de. Om de verkligen hade tillträde till mitt råd, så borde de förkunna mina ord för mitt folk och förmå dem att vända om från sin onda väg och sitt onda väsende. Är jag väl en Gud allenast på nära håll, säger HERREN, och icke en Gud också i fjärran? Eller skulle någon kunna gömma sig på ett så lönnligt ställe att jag icke skulle se honom? säger HERREN. Är jag icke den som uppfyller himmel och jord? säger HERREN. Jag har hört vad profeterna säga, de som profetera lögn i mitt namn; de säga: »Jag har haft en dröm, jag har haft en dröm.» Huru länge skall detta vara? Hava de något i sinnet, dessa profeter som profetera lögn, och som äro profeter genom sina egna hjärtans svek, dessa som tänka att de genom sina drömmar; dem som de förtälja för varandra, skola komma mitt folk att förgäta mitt namn, likasom deras fäder glömde mitt namn för Baal? Den profet som har haft en dröm, han må förtälja sin dröm; men den som har undfått mitt ord, han må tala mitt ord i sanning. Vad har halmen att skaffa med säden? säger HERREN. Är icke mitt ord såsom en eld, säger HERREN, och likt en hammare som krossar sönder klippor? Se, därför skall jag komma över profeterna, säger HERREN, dessa som stjäla mina ord, den ene från den andre; ja, jag skall komma över profeterna, säger HERREN, dessa som frambära sin egen tungas ord, men säga: »Så säger HERREN.» Ja, jag skall komma över dem som profetera lögndrömmar, säger HERREN, och som, när de förtälja dem, föra mitt folk vilse med sina lögner och sin stortalighet, fastän jag icke har sänt dem eller givit dem något uppdrag, och fastän de alls icke kunna hjälpa detta folk, säger HERREN.” Hesekiel 13:1–9 (1917 års översättning) ”Och HERRENS ord kom till mig; han sade: Du människobarn, profetera mot Israels profeterande profeter; säg till dem som profetera efter sina egna hjärtans ingivelser: Hören HERRENS ord. Så säger Herren, HERREN: Ve eder, I dåraktiga profeter, som följen eder egen ande och syner som I icke haven sett! -- Lika rävar på öde platser äro dina profeter, Israel. I haven icke trätt fram i gapet eller fört upp någon mur omkring Israels hus, så att det har kunnat bestå i striden på HERRENS dag. Nej, deras syner voro falskhet och deras spådomar lögn, fastän de sade »Så har HERREN sagt.» HERREN hade ju icke sänt dem, men de hoppades att deras tal ändå skulle gå i fullbordan. Ja, förvisso var det falska syner som I skådaden och lögnaktiga spådomar som I uttaladen, fastän I saden: »Så har HERREN sagt.» Jag hade ju icke talat något sådant. Därför säger Herren, HERREN så: Eftersom edert tal är falskhet och edra syner äro lögn, se, därför skall jag komma över eder, säger Herren, HERREN. Och min hand skall drabba profeterna som skåda falska syner och spå lögnaktiga spådomar. De skola icke få en plats i mitt folks församling och skola icke bliva upptagna i förteckningen på Israels hus, ej heller skola de få komma till Israels land; och I skolen förnimma att jag är Herren, HERREN.” Uppenbarelseboken 2:2 (1917 års översättning) ”Jag känner dina gärningar och ditt arbete och din ståndaktighet, och jag vet att du icke kan lida onda människor; du har prövat dem som säga sig vara apostlar, men icke äro det, och har funnit dem vara lögnare.” Didache 11–12 (ANF 7): ”Men den som säger i Anden: Ge mig pengar, eller något annat, på honom ska ni inte lyssna…” (översatt från engelskan i ANF 7) Hermas, Buden 11 (ANF 2): ”Pröva den man som säger att han är inspirerad efter hans gärningar och hans liv.” (översatt från engelskan i ANF 2) Ignatios, Till efesierna 7: ”Ty somliga har för vana att bära omkring namnet [Jesus Kristus] i ond list, medan de ändå gör sådant som är ovärdigt Gud; dem måste ni fly som ni skulle fly vilda djur.” (översatt från engelskan i ANF 1) Till efesierna 9: ”Ändå har jag hört om några som har kommit härifrån till er med falsk lära, men ni lät dem inte så bland er, utan tillslöt era öron, för att ni inte skulle ta emot det som såddes av dem…” (översatt från engelskan i ANF 1) Till trallianerna 6 (ANF 1): ”liksom de som ger ett dödligt gift i söt vin.” (översatt från engelskan i ANF 1) Till smyrnaerna 4–5: ”Men jag varnar er i förväg för dessa vilddjur i människogestalt, som ni inte bara inte ska ta emot, utan, om det är möjligt, inte ens möta… Somliga förnekar Honom av okunnighet, eller snarare har de blivit förnekade av Honom, eftersom de är dödens förespråkare snarare än sanningens.” (översatt från engelskan i ANF 1) Justinus Martyren, Dialog med Tryfon 35 (ANF 1): ”det fanns många, mina vänner, som trädde fram i Jesu namn och lärde människor att både tala och göra ogudaktiga och hädiska ting.” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
22Titusbrevet 1:13 (1917 års översättning) ”…Du skall därför strängt tillrättavisa dem, så att de bliva sunda i tron” Titusbrevet 1:10–11 (1917 års översättning) ”Ty många finnas som icke vilja veta av någon myndighet, många som föra fåfängligt tal och bedraga människors sinnen; så göra i synnerhet de omskurna. På sådana bör man tysta munnen, ty de förvilla hela hus genom att för slem vinnings skull förkunna otillbörliga läror.” Titusbrevet 3:10 (1917 års översättning) ”En man som kommer partisöndring åstad må du visa ifrån dig, sedan du en eller två gånger har förmanat honom;” Romarbrevet 16:17–18 (1917 års översättning) ”Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära som I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem. Ty sådana tjäna icke vår Herre Kristus, utan sin egen buk; och genom sina milda ord och sitt fagra tal bedraga de oskyldiga människors hjärtan.” Första Timotheosbrevet 5:20 (1917 års översättning) ”Men begår någon en synd, så skall du inför alla förehålla honom den, så att också de andra känna fruktan.” Andra Johannesbrevet 10–11 (1917 års översättning) ”Om någon kommer till eder och icke har den läran med sig, så tagen icke emot honom i edra hus, och hälsen honom icke. Ty den som hälsar honom, han gör sig delaktig i hans onda gärningar.” Efesierbrevet 5:11 (1917 års översättning) ”Och haven ingen delaktighet i mörkrets gärningar, som icke giva någon frukt, utan avslöjen dem fastmer.” Galaterbrevet 2:11 (1917 års översättning) ”Men när Cefas kom till Antiokia, trädde jag öppet upp mot honom, ty han hade befunnits skyldig till en försyndelse.” Filipperbrevet 3:2 (1917 års översättning) ”Given akt på de hundarna, given akt på de onda arbetarna, given akt på »de sönderskurna».” Polykarpos, Brevet till filipperna 7 (ANF 1): ”var och en som inte bekänner att Jesus Kristus har kommit i köttet, han är en antikrist…” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
23Andra Korinthierbrevet 10:4–5 (1917 års översättning) ”Våra stridsvapen äro nämligen icke av köttslig art; de äro tvärtom så mäktiga inför Gud, att de kunna bryta ned fästen. Ja, vi bryta ned tankebyggnader och alla slags höga bålverk, som uppresas mot kunskapen om Gud…” Efesierbrevet 6:11–17 (1917 års översättning) ”Ikläden eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen hålla stånd emot djävulens listiga angrepp. Ty den kamp vi hava att utkämpa är en kamp icke mot kött och blod, utan mot furstar och väldigheter och världshärskare, som råda här i mörkret, mot ondskans andemakter i himlarymderna. Tagen alltså på eder hela Guds vapenrustning, så att I kunnen stå emot på den onda dagen och, sedan I haven fullgjort allt, behålla fältet. Stån därför omgjordade kring edra länder med sanningen, och »varen iklädda rättfärdighetens pansar», och haven såsom skor på edra fötter den beredvillighet som fridens evangelium giver. Och tagen alltid trons sköld, varmed I skolen kunna utsläcka den ondes alla brinnande pilar. Och låten giva eder »frälsningens hjälm» och Andens svärd, som är Guds ord.” Hebreerbrevet 4:12 (1917 års översättning) ”Ty Guds ord är levande och kraftigt och skarpare än något tveeggat svärd, och tränger igenom, så att det åtskiljer själ och ande, märg och ben; och det är en domare över hjärtats uppsåt och tankar.” Jeremia 1:10 (1917 års översättning) ”Ja, jag sätter dig i dag över folk och riken, för att du skall upprycka och nedbryta, förgöra och fördärva, uppbygga och plantera.»” Jeremia 23:29 (1917 års översättning) ”Är icke mitt ord såsom en eld, säger HERREN, och likt en hammare som krossar sönder klippor?” Första Moseboken 3:4–5 (1917 års översättning) ”Då sade ormen till kvinnan: »Ingalunda skolen I dö; men Gud vet, att när I äten därav, skola edra ögon öppnas, så att I bliven såsom Gud och förstån vad gott och ont är.»” Johannes 8:44 (1917 års översättning) ”I haven djävulen till eder fader, och vad eder fader har begär till, det viljen i göra. Han har varit en mandråpare från begynnelsen, och i sanningen står han icke, ty sanning finnes icke i honom. När han talar lögn, då talar han av sitt eget, ty han är en lögnare, ja, lögnens fader.” Matteus 23:34–35 (1917 års översättning) ”Se, därför sänder jag till eder profeter och vise och skriftlärde. Somliga av dem skolen I dräpa och korsfästa, och somliga av dem skolen I gissla i edra synagogor och förfölja ifrån den ena staden till den andra. Och så skall över eder komma allt rättfärdigt blod som är utgjutet på jorden, ända ifrån den rättfärdige Abels blod intill Sakarias', Barakias' sons blod, hans som I dräpten mellan templet och altaret.” Lukas 11:49–51 (1917 års översättning) ”Därför har ock Guds vishet sagt: 'Jag skall sända till dem profeter och apostlar, och somliga av dem skola de dräpa, och andra skola de förfölja. Och så skall av detta släkte utkrävas alla profeters blod, allt det som är utgjutet från världens begynnelse, ända ifrån Abels blod intill Sakarias' blod, hans som förgjordes mellan altaret och templet.' Ja, jag säger eder: Det skall utkrävas av detta släkte.” ↩︎
24Andra Korinthierbrevet 11:14 (1917 års översättning) ”Och detta är icke att undra på. Satan själv förskapar sig ju till en ljusets ängel.” Andra Korinthierbrevet 11:15 (1917 års översättning) ”Det är då icke något märkligt, om jämväl hans tjänare så förskapa sig, att de likna rättfärdighetens tjänare. Men deras ände skall svara emot deras gärningar.” Athanasios, Antonius liv 25, 35–36 (NPNF2 4): demonerna ”antar munkars utseende och härmar heliga mäns tal” (översatt från engelskan i NPNF2 4); och, om en sann syn, ”i dess ställe kommer outsäglig glädje, munterhet, mod, förnyad kraft, lugn i tanken” (översatt från engelskan i NPNF2 4); om de onda andarna, ”fruktan i hjärtat, oro och förvirring i tanken, nedslagenhet.” (översatt från engelskan i NPNF2 4) ↩︎
25Matteus 24:5 (1917 års översättning) ”Ty många skola komma under mitt namn och säga: 'Jag är Messias' och skola förvilla många.” Matteus 24:11 (1917 års översättning) ”Och många falska profeter skola uppstå och skola förvilla många.” Matteus 24:24 (1917 års översättning) ”Ty människor som falskeligen säga sig vara Messias skola uppstå, så ock falska profeter, och de skola göra stora tecken och under, för att, om möjligt förvilla jämväl de utvalda.” Uppenbarelseboken 12:9 (1917 års översättning) ”Och den store draken, den gamle ormen, blev nedkastad, han som kallas Djävul och Satan, och som förvillar hela världen; han blev nedkastad till jorden, och hans änglar kastades ned jämte honom.” Andra Thessalonikerbrevet 2:9–11 (1917 års översättning) ”honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta. Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen,” Första Timotheosbrevet 4:1 (1917 års översättning) ”Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror.” ↩︎
26Matteus 28:18–20 (1917 års översättning) ”Då trädde Jesus fram och talade till dem och sade: »Mig är given all makt i himmelen och på jorden. Gån fördenskull ut och gören alla folk till lärjungar, döpande dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn, lärande dem att hålla allt vad jag har befallt eder. Och se, jag är med eder alla dagar intill tidens ände.»” Markus 16:15 (1917 års översättning) ”…Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat.” Lukas 24:46–48 (1917 års översättning) ”Och han sade till dem: »Det är så skrivet, att Messias skulle lida och på tredje dagen uppstå från de döda, och att bättring till syndernas förlåtelse i hans namn skulle predikas bland alla folk, och först i Jerusalem. I kunnen vittna härom.” Apostlagärningarna 1:8 (1917 års översättning) ”Men när den helige Ande kommer över eder, skolen I undfå kraft och bliva mina vittnen, både i Jerusalem och i hela Judeen och Samarien, och sedan intill jordens ända.»” Matteus 24:14 (1917 års översättning) ”Och detta evangelium om riket skall bliva predikat i hela världen, till ett vittnesbörd för alla folk. Och sedan skall änden komma.” Romarbrevet 10:14–18 (1917 års översättning) ”Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade? Och huru skulle predikare kunna komma, om de icke bleve sända? Så är och skrivet: »Huru ljuvliga äro icke fotstegen av de män som frambära gott budskap!» Dock, icke alla hava blivit evangelium lydiga. Esaias säger ju: »Herre, vem trodde vad som predikades för oss?» Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord. Jag frågar då: Hava de kanhända icke hört predikas? Jo, visserligen; det heter ju: »Deras tal har gått ut över hela jorden, och deras ord till världens ändar.»” Uppenbarelseboken 14:6 (1917 års översättning) ”Och jag såg en annan ängel flyga fram uppe i himlarymden; han hade ett evigt evangelium, som han skulle förkunna för dem som bo på jorden, för alla folkslag och stammar och tungomål och folk.” Eusebios, Kyrkohistoria III.1 (NPNF2 1): ”Partien tilldelades enligt traditionen Tomas som hans arbetsfält, Skytien Andreas och Asien Johannes…” (översatt från engelskan i NPNF2 1) Tertullianus, Apologeticum 37 (ANF 3): ”Vi är blott från i går, och vi har uppfyllt varje plats bland er…” (översatt från engelskan i ANF 3) ↩︎
27Apostlagärningarna 2:42 (1917 års översättning) ”Och dessa höllo fast vid apostlarnas undervisning och brödragemenskapen, vid brödsbrytelsen och bönerna.” Andra Thessalonikerbrevet 2:15 (1917 års översättning) ”Stån alltså fasta, käre bröder, och hållen eder vid de lärdomar som I haven mottagit av oss, vare sig muntligen eller genom brev.” Första Korinthierbrevet 11:2 (1917 års översättning) ”Jag prisar eder för det att I i alla stycken haven mig i minne och hållen fast vid mina lärdomar, såsom de äro eder givna av mig.” Första Korinthierbrevet 15:1–4 (1917 års översättning) ”Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i, genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro. Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna, och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,” Judas brev 3 (1917 års översättning) ”Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till eder om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana eder att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.” Första Thessalonikerbrevet 5:21 (1917 års översättning) ”men pröven allt, behållen vad gott är,” ↩︎
28Markus 7:7–8 (1917 års översättning) ”och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.' I sätten Guds bud å sido och hållen människors stadgar.»” Markus 7:13 (1917 års översättning) ”På detta sätt gören I Guds budord om intet genom edra fäderneärvda stadgar. Och mycket annat sådant gören I.»” Matteus 15:9 (1917 års översättning) ”och fåfängt dyrka de mig, eftersom de läror de förkunna äro människobud.'»” Jesaja 29:13 (1917 års översättning) ”Och HERREN har sagt: Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun och ärar mig med sina läppar, men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig, så att deras fruktan för mig består i inlärda människobud,” Kolosserbrevet 2:8 (1917 års översättning) ”Sen till, att ingen får bortföra eder såsom ett segerbyte genom sin tomma och bedrägliga »vishetslära», i det att han åberopar fäderneärvda människomeningar och håller sig till världens »makter» och icke till Kristus.” Kolosserbrevet 2:20–22 (1917 års översättning) ”Om I nu haven dött med Kristus och så blivit frigjorda ifrån världens »makter», varför låten I då allahanda stadgar läggas på eder, likasom levden I ännu i världen: »Det skall du icke taga i», »Det skall du icke smaka», »Det skall du icke komma vid», och detta när det gäller ting, som alla äro bestämda till att gå under genom förbrukning -- allt till åtlydnad av människobud och människoläror?” Titusbrevet 1:14 (1917 års översättning) ”och icke akta på judiska fabler och vad som påbjudes av människor som vända sig från sanningen.” Tertullianus, De virginibus velandis 1 (ANF 4): ”Men vår Herre Kristus har kallat sig själv Sanningen, inte Sedvänjan.” (översatt från engelskan i ANF 4) Cyprianus, Brev 73.9 (ANF 5; Oxford 74): ”…ty sedvänja utan sanning är villfarelsens ålderdom.” (översatt från engelskan i ANF 5) Irenaeus, Mot irrlärorna III.4.1–2: ”Då vi alltså har sådana bevis, är det inte nödvändigt att hos andra söka sanningen, som det är lätt att få från Kyrkan… Så tillåter de genom denna gamla tradition från apostlarna inte sitt sinne att föreställa sig något av [de läror som ingivits av] dessa lärares förunderliga tal…” (översatt från engelskan) Vincentius av Lérins, Commonitorium 2 (NPNF2 11): ”vi håller fast vid den tro som har trotts överallt, alltid, av alla.” (översatt från engelskan i NPNF2 11) ↩︎
29Första Timotheosbrevet 4:1 (1917 års översättning) ”Men Anden säger uttryckligen, att i kommande tider somliga skola avfalla från tron och hålla sig till villoandar och till onda andars läror.” Första Timotheosbrevet 4:2–3 (1917 års översättning) ”Så skall ske genom lögnpredikanters skrymteri, människors som i sina egna samveten äro brännmärkta såsom brottslingar, och som förbjuda äktenskap och vilja att man skall avhålla sig från allahanda mat, som Gud har skapat till att med tacksägelse mottagas av dem som tro och hava lärt känna sanningen.” Jakobsbrevet 3:15 (1917 års översättning) ”Sådan »vishet» kommer icke ned ovanifrån, utan är av jorden och tillhör de »själiska» människorna, ja, de onda andarna.” Andra Korinthierbrevet 11:3–4 (1917 års översättning) ”Men jag fruktar att såsom ormen i sin illfundighet bedrog Eva, så skola till äventyrs också edra sinnen fördärvas och dragas ifrån den uppriktiga troheten mot Kristus. Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.” ↩︎
30Johannes 17:21 (1917 års översättning) ”jag beder att de alla må vara ett, och att, såsom du, Fader, är i mig, och jag i dig, också de må vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig.” Johannes 17:20–23 (1917 års översättning) ”Men icke för dessa allenast beder jag, utan ock för dem som genom deras ord komma till tro på mig; jag beder att de alla må vara ett, och att, såsom du, Fader, är i mig, och jag i dig, också de må vara i oss, för att världen skall tro att du har sänt mig. Och den härlighet som du har givit mig, den har jag givit åt dem, för att de skola vara ett, såsom vi äro ett -- jag i dem, och du i mig -- ja, för att de skola vara fullkomligt förenade till ett, så att världen kan förstå att du har sänt mig, och att du har älskat dem, såsom du har älskat mig.” Efesierbrevet 4:3–6 (1917 års översättning) ”och vinnläggen eder om att bevara Andens enhet genom fridens band: en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse -- en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.” Efesierbrevet 4:13 (1917 års översättning) ”till dess att vi allasammans komma fram till enheten i tron och i kunskapen om Guds Son, till manlig mognad, och så bliva fullvuxna, intill Kristi fullhet.” Första Korinthierbrevet 1:10 (1917 års översättning) ”Men jag förmanar eder, mina bröder, vid vår Herres, Jesu Kristi, namn, att alla vara eniga i edert tal och att icke låta söndringar finnas bland eder, utan hålla fast tillhopa i samma sinnelag och samma tänkesätt.” Romarbrevet 12:5 (1917 års översättning) ”så utgöra ock vi, fastän många, en enda kropp i Kristus, men var för sig äro vi lemmar, varandra till tjänst.” Kolosserbrevet 3:14–15 (1917 års översättning) ”Men över allt detta skolen I ikläda eder kärleken, ty den är fullkomlighetens sammanhållande band. Och låten Kristi frid regera i edra hjärtan; ty till att äga den ären I ock kallade såsom lemmar i en och samma kropp. Och varen tacksamma.” Psaltaren 133:1 (1917 års översättning) ”…Se huru gott och ljuvligt det är att bröder bo endräktigt tillsammans.” 1 Clemens 46 (ANF 1): ”Varför finns det stridigheter och tumult, splittringar och schismer och krig bland er?” (översatt från engelskan i ANF 1) Ignatios, Till efesierna 4–5: ”Det är därför nyttigt att ni lever i oklanderlig enhet, så att ni alltid må äga gemenskap med Gud. … hur mycket mer prisar jag inte er lyckliga, som är så förenade med honom som Kyrkan är med Jesus Kristus, och som Jesus Kristus är med Fadern, så att allting må stämma överens i enhet!” (översatt från engelskan i ANF 1); Till filadelfierna 3: ”Om någon följer den som vållar en schism i Kyrkan, ska han inte ärva Guds rike.” (översatt från engelskan i ANF 1) Cyprianus, Om kyrkans enhet 5–6: ”Och denna enhet bör vi fast hålla och hävda, särskilt vi som är biskopar och har ordförandeskapet i Kyrkan, så att vi också visar att själva episkopatet är ett och odelat. … Den kan inte längre ha Gud till Fader som inte har Kyrkan till moder.” (översatt från engelskan) ↩︎
31Matteus 24:21 (1917 års översättning) ”Ty då skall det bliva 'en stor vedermöda, vars like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse intill nu', ej heller någonsin skall förekomma.” Matteus 24:22 (1917 års översättning) ”Och om den tiden icke bleve förkortad, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull skall den tiden bliva förkortad.” Matteus 24:29 (1917 års översättning) ”Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva.” Markus 13:19–20 (1917 års översättning) ”Ty den tiden skall bliva 'en tid av vedermöda, så svår att dess like icke har förekommit allt ifrån världens begynnelse, från den tid då Gud skapade världen, intill nu', ej heller någonsin skall förekomma. Och om Herren icke förkortade den tiden, så skulle intet kött bliva frälst; men för de utvaldas skull, för de människors skull, som han har utvalt, har han förkortat den tiden.” Daniel 12:1 (1917 års översättning) ”På den tiden skall Mikael träda upp, den store fursten som står såsom försvarare för dina landsmän; och då kommer en tid av nöd, vars like icke har funnits, allt ifrån den dag då människor blevo till och ända till den tiden. Men på den tiden skola av ditt folk alla de varda frälsta, som finnas skrivna i boken.” Daniel 7:21–25 (1917 års översättning) ”det hornet som jag ock hade sett; föra krig mot de heliga och bliva dem övermäktigt, till dess att den gamle kom och rätt blev skipad åt den Högstes heliga och tiden var inne, då de heliga fingo taga riket i besittning. Då svarade han så: »Det fjärde djuret betyder att ett fjärde rike skall uppstå på jorden, ett som är olikt alla de andra rikena. Det skall uppsluka hela jorden och förtrampa och krossa den. Och de tio hornen betyda att tio konungar skola uppstå i det riket; och efter dem skall uppstå en annan, som skall vara olik de förra, och som skall slå ned tre konungar. Och denne skall upphäva sitt tal mot den Högste och föröda den Högstes heliga; han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar; och de skola givas i hans hand under en tid, och tider, och en halv tid.” Uppenbarelseboken 7:14 (1917 års översättning) ”Jag svarade honom: »Min herre, du vet själv det.» Då sade han till mig: »Dessa äro de som komma ur den stora bedrövelsen, och som hava tvagit sina kläder och gjort dem vita i Lammets blod.” Uppenbarelseboken 13:7 (1917 års översättning) ”Och det fick makt att föra krig mot de heliga och att övervinna dem…” Didache 16 (ANF 7): ”Vaka över ert liv … var redo, ty ni vet inte den stund då vår Herre kommer.” (översatt från engelskan i ANF 7) Barnabasbrevet 4: ”Den sista stötestenen (eller källan till fara) närmar sig, om vilken det är skrivet, såsom Henok säger…” (översatt från engelskan); Kyrillos av Jerusalem, Kateketiska föreläsningar 15: ”Vem är då den salige man som vid den tiden fromt ska vittna för Kristus? … Ty martyrerna har hittills brottats endast med människor; men i Antikrists tid ska de strida med Satan själv.” (översatt från engelskan) ↩︎
32Se not 7. ↩︎
33Första Johannesbrevet 2:18 (1917 års översättning) ”Mina barn, nu är den yttersta tiden. I haven ju hört att en antikrist skall komma, och redan hava många antikrister uppstått…” Första Johannesbrevet 2:22 (1917 års översättning) ”Vilken är »Lögnaren», om icke den som förnekar att Jesus är Kristus? Denne är Antikrist, denne som förnekar Fadern och Sonen.” Första Johannesbrevet 4:3 (1917 års översättning) ”men var och en ande som icke så bekänner Jesus, han är icke av Gud. Den anden är Antikrists ande, om vilken I haven hört att den skulle komma, och som redan nu är i världen.” Andra Johannesbrevet 7 (1917 års översättning) ”Ty många villolärare hava gått ut i världen, vilka icke bekänna att Jesus är Kristus, som skulle komma i köttet; en sådan är Villoläraren och Antikrist.” Andra Thessalonikerbrevet 2:3–10 (1917 års översättning) ”Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må. Ty först måste avfallet hava skett och »Laglöshetens människa», fördärvets man, hava trätt fram, vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och föregiver sig vara Gud. Kommen I icke ihåg att jag sade eder detta, medan jag ännu var hos eder? Och I veten vad det är som nu håller honom tillbaka, så att han först när hans tid är inne kan träda fram. Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen. Sedan skall »den Laglöse» träda fram, och honom skall då Herren Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin tillkommelses uppenbarelse -- honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla kraftgärningar och tecken och under och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.” Uppenbarelseboken 12:18–13:8 (1917 års översättning) ”Och han ställde sig på sanden invid havet. Då såg jag ett vilddjur stiga upp ur havet; det hade tio horn och sju huvuden, och på sina horn hade det tio kronor och på sina huvuden hädiska namn. Och vilddjuret, som jag såg, liknade en panter, men det hade fötter såsom en björn och gap såsom ett lejon. Och draken gav det sin makt och sin tron och gav det stor myndighet. Och jag såg ett av dess huvuden vara likasom sårat till döds, men dess dödssår blev läkt. Och hela jorden såg med förundran efter vilddjuret. Och de tillbådo draken, därför att han hade givit vilddjuret sådan myndighet; de tillbådo och vilddjuret och sade »Vem är lik vilddjuret, och vem kan strida mot det?» Och det fick en mun sig given, som talade stora ord och vad hädiskt var, och det fick makt att så göra under fyrtiotvå månader. Och den öppnade sin mun till att föra hädiskt tal mot Gud, till att häda hans namn och hans tabernakel och dem som bo i himmelen. Och det fick makt att föra krig mot de heliga och att övervinna dem; och det fick makt över alla stammar och folk och tungomål och folkslag. Och alla jordens inbyggare skola tillbedja det, ja, envar som icke har sitt namn från världens begynnelse skrivet i livets bok, det slaktade Lammets bok.” Uppenbarelseboken 17:12–14 (1917 års översättning) ”Och de tio horn som du har sett, de äro tio konungar, som ännu icke hava kommit till konungavälde, men som för en kort tid, tillika med vilddjuret, få makt såsom konungar. Dessa hava ett och samma sinne, och de giva sin makt och myndighet åt vilddjuret. De skola giva sig i strid med Lammet; men Lammet jämte de kallade och utvalda och trogna som följa det, skall övervinna dem, ty Lammet är herrarnas herre och konungarnas konung.»” Daniel 7:8 (1917 års översättning) ”Men under det att jag betraktade hornen, fick jag se huru mellan dem ett annat horn sköt upp, ett litet, för vilket tre av de förra hornen blevo bortstötta; och se, det hornet hade ögon lika människoögon, och en mun som talade stora ord.” Daniel 7:25 (1917 års översättning) ”Och denne skall upphäva sitt tal mot den Högste och föröda den Högstes heliga; han skall sätta sig i sinnet att förändra heliga tider och lagar; och de skola givas i hans hand under en tid, och tider, och en halv tid.” Irenaeus, Mot irrlärorna V.25.1 (ANF 1): Antikrist, ”som är en avfälling och en rövare, är angelägen om att tillbes som Gud” (översatt från engelskan i ANF 1); V.30.2–3: ”…må de först vänta på rikets delning i tio; därefter, när dessa kungar regerar och börjar ordna sina angelägenheter och utvidga sitt rike, [må de lära sig] att inse att han som ska komma och göra anspråk på riket för egen del, och som ska skrämma de människor som vi har talat om, och som har ett namn som innehåller det nämnda talet, i sanning är förödelsens styggelse. … Det är därför säkrare och mindre vågat att invänta profetians uppfyllelse än att göra gissningar och leta efter vilka namn som helst som kan erbjuda sig…” (översatt från engelskan i ANF 1) Hippolytos, Om Kristus och Antikrist: ”Liksom nu vår Herre Jesus Kristus, som också är Gud, profeterades under bilden av ett lejon, på grund av sin kungliga värdighet och härlighet, så har Skrifterna på samma sätt också tidigare talat om Antikrist som ett lejon.” (översatt från engelskan) Kyrillos av Jerusalem, Kateketiska föreläsningar 15.12 (NPNF2 7): ”Det ska uppstå tillsammans tio kungar av romarna … och efter dessa en elfte, Antikrist.” (översatt från engelskan i NPNF2 7) ↩︎
34Galaterbrevet 1:6–9 (1917 års översättning) ”Det förundrar mig att I så hastigt avfallen från honom, som har kallat eder till att vara i Kristi nåd, och vänden eder till ett nytt evangelium. Likväl är detta icke något annat »evangelium»; det är allenast så, att några finnas som vålla förvirring bland eder och vilja förvända Kristi evangelium. Men om någon, vore det ock vi själva eller en ängel från himmelen, förkunnar evangelium i strid mot vad vi hava förkunnat för eder, så vare han förbannad. Ja, såsom vi förut hava sagt, så säger jag nu åter: Om någon förkunnar evangelium för eder i strid mot vad I haven undfått, så vare han förbannad.” (citeras i texten). Andra Korinthierbrevet 11:4 (1917 års översättning) ”Om någon kommer och predikar en annan Jesus, än den vi hava predikat, eller om I undfån ett annat slags ande, än den I förut haven undfått, eller ett annat slags evangelium, än det I förut haven mottagit, då fördragen I ju sådant alltför väl.” Första Korinthierbrevet 4:6 (1917 års översättning) ”Detta, mina bröder, har jag nu för eder skull så framställt, som gällde det mig och Apollos; ty jag vill att I skolen i fråga om oss lära eder detta: »Icke utöver vad skrivet är.» Jag vill icke att I skolen stå emot varandra, uppblåsta var och en över sin lärare.” Första Korinthierbrevet 15:1–4 (1917 års översättning) ”Mina bröder, jag vill påminna eder om det evangelium som jag förkunnade för eder, som I jämväl togen emot, och som I ännu stån kvar i, genom vilket I ock bliven frälsta; jag vill påminna eder om huru jag förkunnade det för eder, såframt I eljest hållen fast därvid -- om nu icke så är att I förgäves haven kommit till tro. Jag meddelade eder ju såsom ett huvudstycke vad jag själv hade undfått: att Kristus dog för våra synder, enligt skrifterna, och att han blev begraven, och att han har uppstått på tredje dagen, enligt skrifterna,” Judas brev 3 (1917 års översättning) ”Mina älskade, då jag nu med all iver har tagit mig för att skriva till eder om vår gemensamma frälsning, finner jag det nödigt att i min skrivelse förmana eder att kämpa för den tro som en gång för alla har blivit meddelad åt de heliga.” Femte Moseboken 4:2 (1917 års översättning) ”I skolen icke lägga något till det som jag bjuder eder, och I skolen icke taga något därifrån; I skolen hålla HERRENS, eder Guds, bud, som jag giver eder.” Femte Moseboken 12:32 (1917 års översättning) ”Allt vad jag bjuder eder, det skolen I hålla och göra. Du skall icke lägga något därtill och icke taga något därifrån.” Ordspråksboken 30:6 (1917 års översättning) ”Lägg icke något till hans ord, på det att han icke må beslå dig med lögn.” Uppenbarelseboken 22:18–19 (1917 års översättning) ”För var och en som hör de profetians ord, som stå i denna bok betygar jag detta: »Om någon lägger något till dem, så skall Gud på honom lägga de plågor om vilka är skrivet i denna bok. Och om någon tager bort något från de ord som stå i denna profetias bok, så skall Gud taga ifrån honom hans del i livets träd och i den heliga staden, om vilka är skrivet i denna bok.»” Irenaeus, Mot irrlärorna I.10.1–2: ”Såsom jag redan har anmärkt bevarar Kyrkan, som har tagit emot denna förkunnelse och denna tro, fastän hon är spridd över hela världen, ändå omsorgsfullt detta, som om hon bebodde ett enda hus. … Ty fastän världens språk är olika, är traditionens innebörd ändå en och densamma.” (översatt från engelskan) III.1.1: ”Vi har inte lärt känna planen för vår frälsning från några andra än från dem genom vilka evangeliet har kommit ned till oss…” (översatt från engelskan) Tertullianus, De praescriptione haereticorum 21 (ANF 3): ”all lära som stämmer överens med de apostoliska kyrkorna – dessa trons gjutformar och ursprungliga källor – måste räknas för sanning…” (översatt från engelskan i ANF 3) Polykarpos, Brevet till filipperna 7: ”Låt oss därför överge mångas fåfänglighet och deras falska läror och vända åter till det ord som har överlämnats till oss från begynnelsen…” (översatt från engelskan) Vincentius av Lérins, Commonitorium 8–9 (NPNF2 11), om Galaterbrevet 1:8: ”…aposteln, som utövade sitt ämbetes myndighet, avkunnade sin dom med yttersta stränghet: ’Om vi’, säger han, ’eller en ängel från himlen predikar för er något annat evangelium än det vi har predikat för er, han vare förbannad.’ … Att predika någon annan lära för katolska kristna än den de har tagit emot har därför aldrig varit tillåtet, är aldrig tillåtet och kommer aldrig att vara tillåtet; och att förbanna dem som predikar något annat än det som en gång har tagits emot har alltid varit en plikt, är alltid en plikt och kommer alltid att vara en plikt.” (översatt från engelskan i NPNF2 11) ↩︎
35Romarbrevet 1:1 (1917 års översättning) ”Paulus, Jesu Kristi tjänare, kallad till apostel, avskild till att förkunna Guds evangelium,” Galaterbrevet 1:10 (1917 års översättning) ”Är det då människor som jag nu söker vinna för mig, eller är det Gud? Står jag verkligen efter att »vara människor till behag»? Nej, om jag ännu ville vara människor till behag, så vore jag icke en Kristi tjänare.” Andra Korinthierbrevet 4:5 (1917 års översättning) ”Vi predika ju icke oss själva, utan Kristus Jesus såsom Herre, och oss såsom tjänare åt eder, för Jesu skull.” Apostlagärningarna 20:28 (1917 års översättning) ”Så haven nu akt på eder själva och på hela den hjord i vilken den helige Ande har satt eder till föreståndare, till att vara herdar för Guds församling, som han har vunnit med sitt eget blod.” ↩︎
36Första Korinthierbrevet 1:12–13 (1917 års översättning) ”…Jag håller mig till Paulus», den andre: »Jag håller mig till Apollos», en annan: »Jag håller mig till Cefas», åter en annan: »Jag håller mig till Kristus.» -- Är då Kristus delad? Icke blev väl Paulus korsfäst för eder? Och icke bleven I väl döpta i Paulus' namn?” Första Korinthierbrevet 3:3–7 (1917 års översättning) ”eftersom I ännu haven ett köttsligt sinne. Ty om avund och kiv finnes bland eder, haven I icke då ett köttsligt sinne, och vandren I icke då på vanligt människosätt? När den ene säger: »Jag håller mig till Paulus» och den andre: »Jag håller mig till Apollos», ären I icke då lika hopen av människor? Vad är då Apollos? Vad är Paulus? Allenast tjänare, genom vilka I haven kommit till tro; och de äro det i mån av vad Herren har beskärt åt var och en av dem. Jag planterade, Apollos vattnade, men Gud gav växten. Alltså kommer det icke an på den som planterar, ej heller på den som vattnar, utan på Gud, som giver växten.” Johannes 10:16 (1917 års översättning) ”Jag har ock andra får, som icke höra till detta fårahus; också dem måste jag draga till mig, och de skola lyssna till min röst. Så skall det bliva en hjord och en herde.” Efesierbrevet 2:14–19 (1917 års översättning) ”Ty han är vår frid, han som av de båda har gjort ett och brutit ned den skiljemur som stod emellan oss, nämligen ovänskapen. Ty i sitt kött gjorde han om intet budens stadgelag, för att han skulle av de två i sig skapa en enda ny människa och så bereda frid, och för att han skulle åt dem båda, förenade i en enda kropp, skaffa försoning med Gud, sedan han genom korset hade i sin person dödat ovänskapen. Och han har kommit och har förkunnat det glada budskapet om frid för eder, I som voren fjärran, och om frid för dem som voro nära. Ty genom honom hava vi, de ena såväl som de andra, i en och samme Ande tillträde till Fadern. Alltså ären I nu icke mer främlingar och gäster, utan I haven medborgarskap med de heliga och ären Guds husfolk,” Efesierbrevet 4:4–6 (1917 års översättning) ”en kropp och en Ande, likasom I ock bleven kallade till att leva i ett och samma hopp, det som tillhör eder kallelse -- en Herre, en tro, ett dop, en Gud, som är allas Fader, han som är över alla, genom alla och i alla.” Galaterbrevet 3:28 (1917 års översättning) ”Här är icke jude eller grek, här är icke träl eller fri, här är icke man och kvinna: alla ären I ett i Kristus Jesus.” Kolosserbrevet 3:11 (1917 års översättning) ”Och därvid kommer det icke an på om någon är grek eller jude, omskuren eller oomskuren, barbar eller skyt, träl eller fri; nej, Kristus är allt och i alla.” 1 Clemens 47 (ANF 1): ”han skrev till er om sig själv och om Cefas och Apollos, eftersom partier redan då hade bildats bland er.” (översatt från engelskan i ANF 1) Ignatios, Till filadelfierna 3: ”Ty alla som är av Gud och av Jesus Kristus är också med biskopen.” (översatt från engelskan i ANF 1) Tertullianus, De praescriptione haereticorum 20 (ANF 3): ”kyrkorna, fastän de är så många och så stora, utgör blott den enda ursprungliga kyrkan, (grundad) av apostlarna, från vilken de alla (härstammar).” (översatt från engelskan i ANF 3) ↩︎
37Första Korinthierbrevet 14:40 (1917 års översättning) ”Men låten allt tillgå på höviskt sätt och med ordning.” Första Korinthierbrevet 14:33 (1917 års översättning) ”Gud är ju icke oordningens Gud, utan fridens.” Första Korinthierbrevet 12:28 (1917 års översättning) ”Och Gud har i församlingen satt först och främst några till apostlar, för det andra några till profeter, för det tredje några till lärare, vidare några till att utföra kraftgärningar, ytterligare några till att hava helbrägdagörelsens gåvor, eller till att taga sig an de hjälplösa, eller till att vara styresmän, eller till att på olika sätt tala tungomål.” Apostlagärningarna 6:1–6 (1917 års översättning) ”Vid denna tid, då nu lärjungarnas antal förökades, begynte de grekiska judarna knorra mot de infödda hebréerna över att deras änkor blevo förbisedda vid den dagliga utdelningen. Då sammankallade de tolv hela lärjungaskaran och sade: »Det är icke tillbörligt att vi försumma Guds ord för att göra tjänst vid borden. Så utsen nu bland eder, I bröder, sju män som hava gott vittnesbörd om sig och äro fulla av ande och vishet, män som vi kunna sätta till att sköta denna syssla. Vi skola då helt få ägna oss åt bönen och åt ordets tjänst.» Det talet behagade hela menigheten. Och de utvalde Stefanus, en man som var full av tro och helig ande, vidare Filippus och Prokorus och Nikanor och Timon och Parmenas, slutligen Nikolaus, en proselyt från Antiokia. Dem läto de träda fram för apostlarna, och dessa bådo och lade händerna på dem.” Titusbrevet 1:5 (1917 års översättning) ”När jag lämnade dig kvar på Kreta, var det för att du skulle ordna vad som ännu återstod att ordna, och för att du, på det sätt som jag har ålagt dig, skulle i var särskild stad tillsätta äldste,” 1 Clemens 40 (ANF 1): ”inte tanklöst eller oordentligt, utan på de bestämda tiderna och timmarna.” (översatt från engelskan i ANF 1) ↩︎
38Se not 26. ↩︎
39Första Timotheosbrevet 2:4 (1917 års översättning) ”som vill att alla människor skola bliva frälsta och komma till kunskap om sanningen.” Johannes 8:32 (1917 års översättning) ”Och I skolen då förstå sanningen, och sanningen skall göra eder fria.»” Johannes 8:36 (1917 års översättning) ”Om nu Sonen gör eder fria, så bliven i verkligen fria.” Johannes 14:6 (1917 års översättning) ”Jesus svarade honom: »Jag är vägen och sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig.” Johannes 17:17 (1917 års översättning) ”Helga dem i sanningen; ditt ord är sanning.” Andra Timotheosbrevet 2:25 (1917 års översättning) ”Han bör med saktmod tillrättavisa de motspänstiga, i hopp att Gud till äventyrs skall förläna dem bättring, så att de komma till kunskap om sanningen,” Hebreerbrevet 10:26 (1917 års översättning) ”Ty om vi med berått mod synda, sedan vi hava undfått kunskapen om sanningen, så återstår icke mer något offer för våra synder,” ↩︎